godmorgon oslo!

Det som hände igår känns.. overkligt. Det började som vilken vanlig dag som helst, humöret var på topp och allt var bra! Helt plötsligt blir det världens tryck, och en väldigt stark vindpust kom emot rutan, rullgardinen åkte upp i huvudet på mig. Jag hoppade högt. Men att veta att det orsakades av en bomb kunde man aldrig tänka sig. Trodde det var ett väldigt oväder. Tänkte inte mer på det, förutom att det var sirenljud ute konstant. Men det är ofta sirener i oslo, men det var ovanligt mycket igår. Sen att få reda på att det verkligen var en bomb som hade sprängts i Oslo, sjukt! Man fattade det inte riktigt. Kändes så jävla skumt. Man följde nyhetsuppdateringarna hela tiden, och det var bara helt kaos i stan. Tänkte först följa med ner och kolla läget, men ångrade mig lika fort. Och det var tur det, eftersom bara en halvtimme senare sprängdes det en till. Man kunde verkligen inte tro det, eller rättare sagt man ville inte tro på det. Det var nog därför det kändes så overkligt. Man blev orolig för alla som var nere på stan. Att titta på videoklipp och bilder minuterna efter var helt sinnessjukt. Man kunde inte tro sina ögon. Rökigt, helt förstört, människor som låg på gatan, människor som blödde, folk i panik! Och man läste att det fanns två bomber kvar som inte hade sprängts, och man bara väntade. Som tur var sprängdes de aldrig. Sen att det händer ytterligare något tragiskt, en massaker ute på Utöya. En ö full med ungdomar. Man kunde aldrig tro att det hade med bombattentatet att göra först. Men sen visade det sig att det hade ett sammanhang. Hela dagen igår var sjuk, att veta att flera personer precis hade dött, att det verkligen hade skett både bombattentat och massaker. Det man aldrig tror någonsin skulle hända, händer!
Vi satt inne hela kvällen igår och tittade live-tv om både bombattentatet och massakern. Var väldigt svårt att förstå det hela. Och blev så jävla förbannad när jag läste okänsliga statusuppdateringar på facebook. Att folk tyckte att det inte borde vara en sådan stor uppståndelse om Norge eftersom det händer nästan varje dag i andra länder. Men det är självklart att det blir stor uppståndelse när det händer i Norge, ett demokratiskt land. Ett land som det aldrig har hänt i förut. Och det är självklart att Sverige verkligen blir berörda, eftersom det är väldigt många svenskar som bor i just Norge eller är i Norge väldigt ofta. Det är en självklarhet att det är tragiskt att det händer i andra länder nästan varje dag, men de länder har det pågått i i flera år, och man har försökt att sätta stopp för det. Men att det händer just här i Norge kunde man aldrig tro. Så de som klagar på att det är för mycket snack om Norge, de vet inte vad de pratar om i så fall. Låter nästan som om bara för att det händer i andra länder varje dag, ska man inte bry sig om att det händer i ett land som det aldrig hänt i förut då eller? Läste att det var en person som tyckte vi skulle skämmas som var så upprörda om Norge eftersom det händer i andra länder oftare. Exakt varför ska vi skämmas för att vi blir väldigt berörda? Vi har ju nära och kära här, och när det händer något sådant här tragiskt är det ju en självklarhet att man blir jävligt berörd! Det är jävligt synd om de människor som lever med detta varje dag i andra länder, jag menar verkligen inte att man inte ska bry sig om det alls, men när det har pågått i flera år minskar upprördheten, tragiskt men sant! Jag tycker inte folk ska klaga på att det skapas evenemang på facebook om detta, för för vissa personer berör det här mer än andra. Om man tycker att det är dåligt av vissa att bli mer berörda över just ett land, låt de bli det då. De männsikor har kanske som sagt nära och kära här i Norge, som de har varit väldigt oroade för. Man blir faktiskt mer berörd om det handlar om någon man känner än om det handlar om någon man inte känner!
JAJA. nu fick jag ur mig allt det. Får se hur de kommande dagarna blir här i Oslo.
Tänker på alla som miste sitt liv igår, det är så sorgligt att antalet döda bara stiger. Det är en sjuk värld vi lever i.

Kommentarer





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0